måndag 8 februari 2010

Alla bra kvinnor flyttar härifrån och det är vårat fel.

Svenska tjejer är svältfödda på uppskattning, de vallfärdar till London där de jobbar på fik och dejtar sydamerikaner.
Sydamerikanenska männen har flörtat med sina kvinnor sedan de började tala, och har en sådan hög lägstanivå på kvinnouppskattning att de märker att de kan få vilken skandinav som helst bara genom att inte vara direkt otrevliga, och svenskorna suger upp det som tvättsvampar. Och varför inte?

Svenska män består av en flotta av snusande moppekörande WOWspelare som måste läsa The Game 10 gånger pärm till pärm för att ens kunna uppvisa en tillstymmelse till kvinnouppskattning, en kvinnouppskattning som de sedan uttrycker med sådan brist på finess att egenintresset lyser igenom som en fungerande gatulampa lyser igenom det täta mörkret på Haiti.

Jag menar, hade jag varit kvinna med den minsta libido hade jag också flygit över nordsjön på tre röda!

De enda kvinnor vi får hit är typ, kineser, östeuropéer och fula brasilianskor (de får inget game därhemma och upptäcker att de är fem poäng högre på 10-skalan här än ovah there. Dessutom har de märkt att det går att tvinga svenska män att bestiga dem).

söndag 7 februari 2010

Skivbolag

Alltså, för det första är det jävligt töntigt att skriva om det här, det är pinsamt. Men jag tror det måste sägas, om inte annars för att jag själv ska minnas mina åsikter (det är väl det den här bloggen är till för, mest).

Skivbolag och artister kan dra åt helvete. Det finns skitmånga som kan skapa och vara kreativa fastän de jobbar heltid på café eller klädbutik eller till och med som programmerare eller kemister (systrarna Deal, I'm looking at you).

Så fuck you, Uggla. Det är så jävla synd om dig, som måste ha ett riktigt jobb, som alla andra.

Det som kan bli bra utav det här, är att det kommer bli mer creddigt att jobba inom liveindustrin. Konserter idag är ofta rätt usla. Få artister är bra live, och det beror nog mycket på liten erfarenhet, samt att de inte försöker utveckla sina liveframträdanden.

lördag 6 februari 2010

Tatueringar

Vad är meningen med tatueringar på sådant du gillar. Du vet ju redan att du gillar sånt. Det är inte precis som att du kommer vakna upp en dag, och tänka "Men vad gillar jag för något? Aha! Död, hårdrock och sånt. Jamen dåså."

Vore det inte mer punkrock att tatuera in typ, en lista med sådant man glömmer?
Typ, "Tvätta, Diska, Handla mat, Borsta tänderna!". Jag menar, om det är så illa att man glömmer bort det helt om man inte har det intatuerat på armen, som huvudpersonen i memento... DET är väl punkrock, eller?