Sänk inte bidragsdelen av studiestödet!

Varför är det så fel att sänka bidragsdelen av studiestödet? 

SACO presenterade nyligen en utredning (http://www.saco.se/Forskning--kunskap/Vi-arbetar-med/lon-och-livslon/livsloner-for-olika-utbildningar/) kring hur mycket man förväntas få i livslön efter olika utbildningar, redan med dagens bidrags- och lånesystem är det flera yrkesval där man relativt sett redan går back efter utbildningen, jämfört med de som enbart har gymnasieutbildning. 

Att sänka bidragsdelen med 300:- i månaden innebär att utbildningen blir 300:- dyrare i månaden att genomföra. 

Vad är sannolikheten att de kommer söka utbildningen, när man tjänar allt mindre på att genomgå den? Men det är klart, vem behöver lärare, bibliotekarier, arbetsterapeuter, tandhygienister, biomedicinska analytiker eller sjukgymnaster?

Förslaget försvaras med att man vill ta bort fribeloppet för hur mycket man får tjäna under tiden som man studerar.

Förutsatt att man har en lön på 150kr/h och jobbar ihop 50.000kr under sommaren (vilket motsvarar 2 månaders arbete, 8 timmar om dagen), måste jobba nästan nio hela 8-timmarsarbetsdagar i månaden för att nå upp till fribeloppet. Vilken utbildning tillåter att man är frånvarande nästan hälften av arbetsveckornas dagar?

Inte för att det är dåligt med fribelopp. Det är ett bra sätt att underlätta för de som har möjlighet att arbeta extra under studietiden. Men man ska inte förutsätta att alla kan dra nytta av ett höjt fribelopp. 150kr i timmen är en väldigt bra lön för ett extrajobb för en student. Det höjda fribeloppet kommer enbart gynna de som redan tjänar väldigt bra, och har tid att arbeta mycket utöver studierna. Därför är fribeloppet en fråga som är helt skild från huruvida det är klokt att sänka bidragsdelen, och de som kommer gynnas av det förslaget står i klar minoritet bland sveriges studenter.

Utöver det kan man fråga sig varför ökat arbete vid sidan av studierna överhuvudtaget skall stimuleras? Är det inte meningen att man ska lägga 100% av sin tid åt utbildningen om man pluggar 100%? Kritik har framförts att många högskoleutbildningar är för slappa, är det då inte motsägelsefullt att stimulera arbete som man bara kan ha, om man läser just en slapp utbildning? Och varför räknar man kallt med att studenter orkar jobba mer än 40 timmar i veckan? Har man en studiesituation som tillåter att man samtidigt jobbar heltid, behöver man verkligen bidrag då?

Låt oss fortsätta bemöta kritiken mot undermåliga högskoleutbildningar. Kritikerna menar att genom att sänka bidragsdelen av studiestödet förväntas studenter ta större ansvar för sin utbildning. 

Låt oss först etablera att det faktum att det existerar oseriösa högskoleutbildningar inte är på grund av dagens bidragssystem. Utbildning följer en efterfrågan/utbudskurva precis som mycket annat.

Orsaken till dålig kvalité hos vissa utbildningar ligger långt mer sannolikt på grund av bristande kvalitetskontroll från Universitetskanslerssämbetet, UKÄ, som har ansvaret att granska att högskoleutbildningar håller måttet. 
Till detta kommer en ersättningsmodell där svenska universitet får ersättning för kvantitet av examinerade studenter, istället för utbildningens kvalité. 

Att sänka bidragsdelen är alltså ett utomordentligt dåligt sätt att få bort oseriösa utbildningar, utan hindrar unga med mer osäker ekonomisk situation från att vidareutbilda sig.

Vidare står att läsa ur regeringens dokument "Förslag till statens ekonomi 2013" under rubriken Studiestöd, punkt 3.4, "Mål": 

"Målen för studiestödet slogs fast i samband med studiestödsreformen 2001 (prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96). Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken. Studiestödet ska verka rekryterande och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Målen ska uppnås genom ett effektivt, sammanhållet, flexibelt och rättssäkert studiestödssystem som ska vara enhetligt och överblickbart för den enskilde. De utbetalningar som görs från systemet ska vara riktiga, och den del av studiestödet som utgörs av lån ska återbetalas till fullo. "

En sänkning av bidragsdelen med 300kr kan tyckas marginellt, men det är fortfarande ett steg bort från grundidén att en ansenlig del av studiestödet skall utgöras av bidrag. Från 2006 kommer bidragsdelen av studiestödet ha sänkts från 34% till 25%, om det nya förslaget går igenom. Detta på grund av att höjningar av studiemedlet som skett för att studiestödet skall hålla jämna steg med inflationen till allt större del utgjorts av höjningar av lånedelen. Den nya sänkningen är en del av en trend bort ifrån att studiestödet skall utgöras av en viss del av bidrag, vilket alltså går emot budgetförslaet att studiestödet skall verka rekryterande, bidra till högt deltagande i utbildning, samt utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och öka social rättvisa.

Att ta minska bidraget löser inga problem med låg kvalitet på utbildningarna. Bättre kvalitetskontroll, annorlunda ersättningssystem för universiteten och bättre information till blivande studenter om studielånsskuld, arbets- och lönesituation efter utbildningen är viktigare och mer verkningsfulla ändringar, som inte heller utgör en del av nedmonteringen av Sveriges välfärd.